May 1, 2021
From Gatorna (Sweden)
345 views


2021-05-01

This text was written by one of our comrades from Aktivista Feminista

Det Àr inte nÄgot nytt det hÀr med att bruna och svarta kroppar, eller migranter utsÀtts för exploatering av arbetsköpare. Det Àr inte heller nytt att vi som arbetar har mÄnga gÄnger inte koll pÄ hur vÄra rÀttigheter ser ut i detta nya land, hur vi ska gÄ tillvÀga för att krÀva att vÄra rÀttigheter respekteras och att vi blir behandlade som mÀnniskor. SÄ som alla andra inrikes födda vita svenskar.

Att snacka om ens liv som migrant i detta land med en inrikes född vit person Ă€r helt omöjligt ibland. Inte bara för att dessa sĂ€ger att det inte Ă€r möjligt, för ” i Sverige finns det regler” ”i Sverige har arbetare rĂ€ttigheter”. Och just dĂ„, svarar vi: Kanske i ditt Sverige finns detta, men i det andra Sverige ser bilden helt annorlunda ut.

I det andra Sverige har inte alla arbetare samma rÀttigheter, för vi ses inte som samma personer, inte framför staten, inte framför andra inrikes födda, inte framför andra vita.

Vi ses som ”andrahandsmedborgare”. Kroppar som förvĂ€ntas att jobba för vad som helst, i vilka jobb som helst, helst dem jobb som inga vita inrikes födda svenskar inte vill ta.

DĂ„liga jobb ska vi migranter och bruna/svarta personer ta. Och vi ska helst inte klaga heller, för vi ska vara tacksamma över att vi fĂ„r ens vara hĂ€r, vi ska inte klaga för ”Sverige” har tagit in oss i sina omfamnande hĂ€nder och vi ska bara tacka och ta emot.

Ja, och vi gör det mÄnga gÄnger. Medan vi arbetar 16 timmar per dag, för 35kr i timmen, kommer vi hem för att ta hand om vÄra barn, medans de sitter och kollar pÄ teven i köket. Trött som ett as, behöver vi hjÀlpa dom med lÀxorna för skolan har anmÀlt barnen till socialen för att de har det dÄlig hemma, för de Àr oftast ensamma, för mamman Àr alltid ute och jobbar.

Mamman jobbar pÄ en industri dÀr hon inte har hjÀlpmedel som behövs för att kunna utföra arbetet som hon har och hon hÄller ocksÄ pÄ att förlora hörseln. Men dÀr Àr hon, sittandes med sina barn, och gör vad hon kan för att sina barn ska fÄ en bÀttre framtid i ett frÀmmande land som ser dem som det, andrahandsmedborgare.

Vi migranter har varit vĂ€ldigt snĂ€lla sen vi kom till detta land, vi accepterar det mesta, vi försöker göra allt rĂ€tt, vi ger upp vĂ„ra liv i vĂ„ra lĂ€nder för att ta oss hit, lĂ€mnar vĂ„r familj, vĂ€nner, jobb, för att vĂ„ra barn ska fĂ„ det bĂ€ttre, för att vi sjĂ€lva vill skaffa oss ”ett bĂ€ttre liv”.
Vi Àr sÄ snÀlla att vi försöker assimilera oss till den vita svenska kulturen, den koloniala kulturen, den europeiska kulturen. Vi försöker glömma vÄra erfarenheter frÄn andra lÀnder. Vi till och med vill glömma bort alla Ärs utbildningen vi hade dÀr för att komma hit och jobba som taxichaufför.

Vi migranter Àr sÄ snÀlla att vi vill bli som den vita mannen i Sverige, vi strÀvar efter att bli behandlade som dem sÄ mycket att vi börjar agera som dom. Vi glömmer bort vÄra andra kamrater som sitter i samma sitts som oss, och börjar blanda oss i den gruppen vi vill ha acceptans frÄn, de vita svenskar. Vi organiserar oss inte pÄ vÄr arbetsplats för vi ser upp till dem mÀnniskor som sitter som chefer. Vi vill inte klaga, för vi Àr arbetare och vi vet att vi kommer förlora chansen att göra karriÀr dÀr vi jobbar om vi nÄgot motstÄnd.

Men mÄnga av oss har börjat vakna och förstÄ hur mycket diskriminering finns mot oss migranter, sÄ mycket exploatering, sÄ mycket repression mot fattiga personer generellt.
Nu pratar jag inte om det fina vita Sverige, vi pratar om det andra Sverige. I det andra Sverige hinner vi inte ens organisera oss, för nĂ€r ska vi ens fĂ„ tid till det? Medans vita ”revolutionĂ€rer” sitter hemma i sin soffa och anvĂ€nder sig av vĂ„ra erfarenheter för att fĂ„ nĂ„got slags extra hobby. Det mĂ„ste vara extremt kul att kunna gĂ„ hem och lĂ€mna allt det dĂ€r ”revolutionĂ€ra” eller ”prekĂ€ra” bakom sig och Ă€ta chips och inte bry sig om nĂ„gon annan Ă€n sig sjĂ€lv. Men nĂ€r vi migranter, bruna och svarta kroppar organiserar oss, vi uteslutas istĂ€llet.

DÄ har vi tagit för mycket plats.

DÄ har vi glömt vart vi tillhör.

DÄ blir vita inrikes födda rÀdda för att vi inte passar in i deras mallar som undergivna blattar.

Helt plötsligt Àger dessa vita mÀn och vita kvinnor inte en rörelse, helt plötsligt ska dessa vara allies, vilket dem inte blir. För deras krÀnkthet Àr för stor, deras exceptionalism och autoritarianism blir för krossad, dÀrför börjar dem istÀllet att agera polis mot andra, mot dom som dom inte tycker om.

Har inte vi rÀtten till att organisera oss i Sverige? Eller kanske vi har det, men till viss del.

Vi ska inte vara för mycket, snacka för mycket, göra fel, sÀga fel. Vi fÄr bara organisera oss nÀr vi fÄr chansen att komma in i det vita rummet. Annars, fÄr vi ÄtergÄ till vÄra vanliga assimilerade liv som fattig exploaterad arbetarklassblatte.Inte ens nÀr vi organisera oss under vÄra egna premisser, anser den vita vÀnstern att vi har gjort rÀtt.

Nationalismen sitter sÄ inne i deras huvud att dem inte ens kan förstÄ sig om varför vi inte pratar svenska med varandra, varför vi inte skriver pÄ svenska, vadÄ, pratar inte alla svenska i Sverige?

Staten sĂ€ger att vi ska skaffa oss jobb, vi ska skaffa oss utbildningar som gĂ€ller i Sverige (eftersom i ”vĂ„ra” lĂ€nder Ă€r utbildningen ”inte bra”). Staten sĂ€ger vi ska leva rĂ€tt, betala skatt, vara organiserade och inte knarka, inte dricka, inte göra allt för mycket, vi ska vara lagom.
Lagom?! Hur ska vi vara lagom nĂ€r för oss handlar livet om att överleva? Hur ska jag inte jobba svart om jag inte ens har pengar till mat? Ska vi ens behöva förklara om varför vi sĂ€ljer knark, eller varför vi knarkar, eller dricker, eller sĂ€ljer sex, det borde vara helt enkelt: för det Ă€r sista utvĂ€gen. Vi behöver överleva, sĂ„ som alla andra. Hur ska vi migranter skaffa oss jobb om det inte finns jobb dĂ€r vi har samma rĂ€ttigheter som alla andra? Hur ska vi skaffa oss en ”arbetsmarknadsutbildning” nĂ€r utbildningen Ă€r pĂ„ svenska, och de sĂ€ger ”gĂ„ och lĂ€r dig svenska men du fĂ„r inte betalt”. Okej, vi ska alltsĂ„ lĂ€ra oss svenska gratis, under tiden vi överlever ska vi inte jobba svart för det Ă€r olagligt, men ocksĂ„ dĂ„ ska vi ocksĂ„ ha pengar till mat, men pengarna kanske faller frĂ„n himmelen. Antagligen.

I det andra Sverige pratas de sönder svenska, med dialekt, arbetarklassen Àr den som inte har ett arbete, eller om vi har det har vi inga kontrakt. I det andra Sverige blir vi sexuellt trakasserade nÀr vi stÀdar, nÀr vi jobbar.

I det andra Sverige kan mÄnga av oss bara snacka engelska. I det andra Sverige kommer kan vi inte be om pengar till vÄra förÀldrar för det Àr vi som ska ha pengar att skicka till vÄra förÀldrar. I det andra Sverige blir vi trakasserade av staten konstant, efterföljda av poliser, kritiserade av den vita vÀnstern, av nazister, av sdare. I det andra Sverige jobbar vi med det vi har, och stöttar varandra oavsett i vilka hemska situationer vi befinner oss i. I det andra Sverige skyddar vi varandra för ingen annan skyddar oss.

Har du varit i det andra Sverige?

Antifa Takeover network sverige

LĂ€nk: https://takeovernetwork.wordpress.com/2021/05/01/1st-of-may-har-du-varit-i-det-andra-sverige/




Source: Gatorna.info